måndag 26 mars 2012

Sibirisk vallmo

Papaver croceum
En skön sommarkväll när jag var ute så fick jag syn på att solen lyste så fint på några blommor av Sibirisk vallmo. Det blev läge att hämta kameran för att fotografera.
Det var en sån där härlig sommarkväll som man längtar efter hela vintern lång, och i kvällssolens sken så blev vallmons färger så intensiva men ändå mjuka i det skuggspel som blev.

Sibirisk vallmo Papaver croceum är kanske ingen perenn som en växt-samlare värderar så högt, men i vår trädgård får de gärna växa och blomma med orange, gula, eller vita blommor.
Blommorna blir här ungefär 30 centimeter höga och blommar en kort tid för att sedan gå i frö, men nya blommor kommer från plantan under några veckors tid.
Själva plantan blir ganska kortlivad men Sibirisk vallmo är duktig på att sprida sina frön så har man väl fått in plantan i trädgården så finns det hopp/risk att den blir kvar.
Bäst trivs Sibirisk vallmo på en ljus och solig plats, i lätt gärna kalkhaltig jord som är väl dränerad.


Det är förvisso en växt som sprider sig lätt, men det är inte alltid som den vill växa där jag vill. Sedan vi flyttade hit för många år sedan så har jag då och då köpt fröpåsar av Sibirisk vallmo och spridit ut längs med väggrenen, jag tänkte att de skulle trivas i det torra gruset på den soliga platsen, men inte det.
Där vill de inte växa.
De vallmoplantor jag fotograferade den sommarkvällen växer i halv-skuggan som om de hade varit "woodland" växter, de har slagit rot i den gruskulle där jag planterat våra julrosor. En liten kulle med grus och kalk för att dessa skall trivas riktigt bra. Julrosor älskar kalk.
Kanske är det kalk som saknas där i gruset längs vägen?
Jag måste nog testa att strö ut kalk där och slänga ut lite fler frön av Sibirisk vallmo.
Kanske de då slår rot och sätter färg på den tråkiga väggrenen.


3 kommentarer:

  1. Den är en av de där blommorna som är så vanliga att man glömmer bort hur vacker den egentligen är.

    Jag känner en som konsekvent rensade bort alla gula och orange och bara sparade de vita. Det var nog ett hårt jobb, men det var väldigt fint hos henne.

    Daniel

    SvaraRadera
  2. Det är något visst med vallmo... Jag gillar dem! Men favoriten är mörkröd.

    SvaraRadera
  3. Jag älskar Valmo oavsett vad experterna gillar;)
    Den där har jag någon enstaka av. Blir en trevlig säsong med mitt nya testa att ha Vallmosäng.se inlägg http://livsnjutaren-livsnjutaren.blogspot.se/2012/01/1-januari-2012.html
    Massa olika fransVallmo mm. Ha det gott/Fia.

    SvaraRadera