söndag 21 augusti 2011

Björk

Betula pubecens
I vår trädgård finns 12 stora björkar och två halvstora. Jag tror det är björkar av sorten Glasbjörk,
Betula pubecens som växer här, men någon kan även vara av typ Vårtbjörk, Betula pendula. Jag är inte så duktig att skilja på dessa björkar.
Björkarna är jättarna i vår trädgård och de fanns på platsen när min farfar byggde vårt hus i slutet av 1920-talet, då var de förstås betydligt mindre.
De var många fler då, för min pappa fällde flera när trädgården utökades under 1980-talet, de skuggade och tog all näring från gräsmattan.
Att fälla sådana bjässar är inget man gör på en kafferast direkt.

Bilden här ovan visar löv från de olika sorterna av björkar som finns i vår trädgård.
Från höger; vanlig vildväxande björk, sedan Ornäsbjörk, och längst till höger Rödbladig björk från Finland.
Längst ned i bild finns det lilla lövet från Dvärgbjörk.
Förutom de stora glas- och vårtbjörkarna så växer den lilla dvärgbjörken också vild här i skogarna runt vårt hus.
Jag trodde att det utan problem skulle gå att plantera in nya sorters björkar här då de gamla såg ut att trivas så bra. Det skulle visa sig vara enklare sagt än gjort...

Betula pendula  f. dalecarlia
Ornäsbjörk,  Betula pendula  f. dalecarlia
Jag hade länge drömt om att få ha en ornäsbjörk i vår trädgård. De djupt flikade löven är så vackra.
Jag såg på TV om hur någon hittat den första Ornäsbjörken i Dalarna för länge sedan och att de lyckades ta sticklingar från den redan då, även om det inte varit lätt att föröka den så lyckades de ändå med den bedriften och det stora moderträdet föll några år senare av en storm.
Min faster bodde förut vid Brännbergs äldsta Ornäsbjörk och jag har flera år försökt att ta sticklingar från den på olika sätt och ympa in på vanliga små björkar. Jag lyckades aldrig få någon att överleva.
Jag hade svårt att ge upp detta försök då de lyckats för 200 år sedan.
Till sist gav jag upp alla försök att ta egna björksticklingar.
Jag köpte så en Ornäsbjörk, men den åt älgarna upp redan första hösten den fanns här och det var mer än den tålde.
Jag köpte en ny för snart två år sedan när de sålde buskar och träd för halva priset på handelsträdgården vid mitt jobb. Den har varit så fin till denna rekordvarma sommar här i Norrbotten. Den stackarn höll på att torka ihjäl, jag tror att jag lyckades rädda den i sista stund när jag upptäckte hur den torkade.
Den gamla ornäsbjörken som jag förut försökt att ta sticklingar från, föll så även den för en storm i början av juni månad i år. Annars så har just björkarna klarat försommarens svåra storm riktigt bra. Nästan hela skogen bredvid vårt hus föll för stormen. (Björkarna står fortfarande kvar där.) Vindarna slet i våra stora björkar men de stod pall.

Betula pubecens f. rubra
Finsk rödbladig björk Betula pubecens f. rubra
Bilden här ovan visar en Rödbladig björk i Finland i motljus. De är så de skall ses, de är som vackrast i motljus, annars så upplevs de väldigt mörka, nästan svarta.
Jag har även länge drömt om att få en sådan björk i vår trädgård och inte heller här har det varit problemfritt.
Bilden här under visar det som finns kvar efter det tredje försöket med denna rödbladiga björk.
Vintern som var så skadades många buskar och träd av sorkar som åt allt de såg. Jag har aldrig förut varit med om dess like och vår lilla Rödbladiga björk var svårt skadad. De lurkiga sorkarna hade bara ätit på denna björk, de vilda småbjörkarna bredvid hade de lämnat ifred.

Vår egen Rödbladiga björk.


Betula pubescens f. columnaris
Pelarbjörk, Betula pubescens f. columnaris
En pelarbjörk fyndade jag så till halva priset för två år sedan. Denna björk är en klon från Finland och den växer upp hög och smal. Ja det var det jag hade hoppats på.
Vår fina Pelarbjörk som klarat två vintrar utan problem, och som börjat växa så bra kom för några veckor sedan i vägen för min grannes slåtteraggregat. Han slog höet på ängen men kom för nära vår kära Pelarbjörk och jag är bara tacksam att det ändå återstår så pass mycket av den som det gör efter det.
Längst hela stammen var fullt av skrapsår sedan den vikit sig under slåttermaskinen. Nästan alla löv och grenar slogs av men stammen finns kvar. Jag har täckt över de otäcka skrapsåren med Sårbalsam. En blandning av kåda och lera. Jag hoppas att Pelarbjörken klarar denna pers.
Vår största Silverpil Salix sibirica, som jag planterat en bit ifrån försvann helt i slåttermaskinen.

Vår förra Pelarbjörk som jag planterat utanför trädgården kom även den i vägen för en slåttermaskin, men denna gång var det vägslänten som klipptes, lite för noga om ni frågar mig för hela min dröm om en björkallé försvann tillsammans med små silverpilar och vår första Pelarbjörk.
Stubben finns fortfarande kvar att beskåda...

Detta hade kunnat bli en fin Pelarbjörk...
Ni hade kanske blivit arga om något liknande hänt er, men samtidigt som jag blir upprörd då detta händer om och om igen av olika traktorförare, så är jag glad att de slår hö och håller öppet här runt vår trädgård.
Att muta in 30 centimeter utanför rönnhäcken visade sig vara ett misstag från min sida.

Betula nana
Dvärgbjörk, Betula nana
Den lilla dvärgbjörken klarade sommarens slåtter med blotta förskräckelsen. En meter från denna hade traktorn kört.
Dvärgbjörk växer vild i skogarna här bredvid, de väljer att växa på mycket fuktiga platser.
Jag tycker att de små löven är så fina och hoppas att den skall klara en inte fullt så blöt plats som de vilda växer på. Vår Dvärgbjörk är ny för i år, den köpte vi i Finland för en månad sedan.
Att flytta på en vildväxande Dvärgbjörk kan vara svårt då de trots sin ringa storlek i knä-höjd faktiskt kan bli 90 år. Därför köpte jag en istället för bemöda mig att flytta på en vildväxande.

Pappersbjörk,  Betula papyrifera
Jag har ingen bild på den Pappersbjörk vi förut hade här. Det var ett fint träd som jag försökte ge rätt förutsättningar för att klara vårt kalla klimat.
Pappersbjörk härstammar från Nordamerika så jag trodde den skulle klara ett liv i Brännberg.
Den första vintern klarade den fint, den grönskade liksom de övriga björkarna våren efteråt.
Men när andra hösten kom så ville den inte invintra. När de vildväxande björkarna gulnat och sedan fällt sina löv så stod Pappersbjörken där så grön och fin som om det ännu vore sommar.
Det var ett dåligt tecken.
När den andra våren kom så hade den svårt att komma igång att växa som den gjort året före, och vid midsommartid så gulnade plötsligt löven och föll av.
Sedan var den stendöd.

 


De stora björkar som finns i vår trädgård har alla fina vita stammar.


De stora björkarna tar mycket av vatten och näring av övriga växter. Björkarna tar sitt, de övriga får slåss om det lilla som blir kvar.
Kanske även jag skulle gallra hårt bland trädgårdens björkbestånd. Att ha vildväxande trädslag inne i trädgården känns knappast spännande, men det skulle bli kalt och tomt utan de stora björkarna en lång tid framöver om jag skulle låta fälla dem.
En av björkarna, ja den som står allra närmast vårt hus känner på sig att sommaren är slut redan nu och fäller varje år mängder av gula löv i augusti. Det är så tråkigt att få tidig höstkänsla i trädgården.
Det är en riktig surbjörk.
Jag kanske startar motorsågen ändå...

Just nu i vår trädgård.

1 kommentar:

  1. Vilka fina björkar ni har. Den rödbladiga skulle jag vilja ha nu får jag hålla utkik när det blir halva priset för träd är så dyra så jag försöker fynda då ochså.

    Vi har en jättebjörk med två stammar mitt i trädgården och den tar mycket näring och vatten ur gräsmattan och planteringarna men det blir så kalt om den tas bort. Fast det är ju en vanesak ochså.

    Du undrade över kvannen.Den är planterad i en upphöjd bädd. Jag gjorde den av trädgårdsavfall för ett par år sedan och fyllde över gammal jord så den har det inte så fett. En stor gran står alldelens bredvid ochså . Jag har vattnat på den när jag sett att bladen börjat sloka annats får den ingenting.



    Nu äntligen har vi sol efter ett otroligt regnande.

    Ha det gott
    Gunilla

    SvaraRadera